dröm inte litet

vi vann inte idag, men killarna som kammade hem vinsten var nog värda den. Det känns som att någon slagit mig i ansiktet. Jag förstår inte varför jag tar det såhär hårt? Jag är inte ens så lessen över att vi inte vann, (förstås skulle det har varit skönt med en vinst) men är inte helt förstörd just pga det liksom. Vet inte vad, men något hände inom mig. Det känns som att jag har samlat på mig en massa känslor som nu väller ut. Och jag vet inte varför. Vilket gör det bara värre. Nu märker jag hur mycket jag verkligen hatar att vara ensam. Nu då jag mer än allt annat bara skulle villa krypa ner under täcket med den som betyder. Nu då jag behöver någon att krama. gaahblah, slut deppat. Vill ju inte helt och hållet dra ner på allas humör så jag lägger upp en glad bild för att balansera. Kan samtidigt påpeka att jag saknar sommaren. Fast vem gör nu inte det...